För en tonåring som älskar hästar är valet av gymnasium ofta det första riktiga vuxenbeslutet. Naturbruksprogrammet med hästinriktning finns på ett tiotal skolor runt om i Sverige, elever antas via riksintag från hela landet, och tre år i sadeln med kärnämnen på schemat är för många den rakaste vägen in i hästbranschen — vare sig målet är ridlärare, hovslagare, veterinär eller egen ryttarkarriär.

Men gymnasieval är också en investering. Många av skolorna innebär att man som 15–16-åring flyttar hemifrån till elevhem, att familjen förbereder sig för tre år av veckopendlande, och att kostnaderna för egen häst, utrustning och tävlingar läggs ovanpå. Det är därför viktigt att välja med öppna ögon.

Den här artikeln är för blivande elever och deras föräldrar. Vi går igenom vad man faktiskt läser på ett hästinriktat naturbruksgymnasium, vilka skolor som finns i landet, hur riksintaget fungerar, hur praktiken (APL) är upplagd, vad eleverna gör efter examen — och några realistiska förväntningar om vad ett hästgymnasium inte löser.

Naturbruksprogrammet i grunden

Naturbruksprogrammet är ett av gymnasieskolans yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet. Det finns fyra huvudinriktningar — lantbruk, skogsbruk, djur och trädgård — och inom djurinriktningen är hästinriktning en av de vanligaste.

Programmet ger dig efter examen:

  • Gymnasieexamen från yrkesprogram med behörighet att söka jobb direkt.
  • Grundläggande högskolebehörighet — förutsatt att du valt vissa kärnämneskurser (typiskt sett gör du det automatiskt på hästinriktningen).
  • Meritpoäng som gör att du står stark om du senare vill söka veterinärutbildning, agronom eller hippolog.
  • Yrkeserfarenhet via APL (arbetsplatsförlagt lärande) — betydande veckor ute i verksamhet under alla tre åren.

Kärnan i utbildningen är den praktiska och teoretiska hästkunskapen. Du läser anatomi och fysiologi, hästens biologi, foderlära, sjukdomslära på grundnivå, hovvård, seldon och utrustning, ridträning, körning, unghästhantering, avel och etologi. Parallellt läser du de svenska kärnämnena — svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, historia, religion, idrott — och yrkesmässiga specialkurser beroende på skolans profil.

Riksintaget — så fungerar det

För hästinriktningen tillämpas riksintag. Det innebär att elever från hela Sverige söker på samma villkor, oavsett hemkommun. Kommunen där du bor betalar (ersätter) värdlandstinget för din skolplats.

I praktiken:

  • Söker du från Norrbotten till Flyinge i Skåne bedöms du på samma sätt som en elev från grannbyn. Ingen kommunal prioritet.
  • Betygsgränser avgör antagningen. På de mest populära hästgymnasierna är gränserna höga — meritvärde uppåt 240–290 på 340 möjliga är realistiskt spann för antagning under senaste år, med spridning mellan skolorna.
  • Reservantagning sker under sommaren, och det är inte ovanligt att elever tackar nej i sista stund, vilket rör om i listorna.
  • Boende och elevhem ordnas oftast via skolan för elever som kommer långt ifrån. Kostnad varierar — vissa skolor har elevhem med subventionerad hyra, andra hänvisar till närliggande privatuthyrning.
  • Familjens ekonomi: bidrag från CSN i form av inackorderingstillägg är möjligt för elever som bor på annan ort än föräldrahemmet. Det täcker en del men inte all merkostnad.

Söker du både förstahandsval och andrahand — och det är klokt att göra det — kommer du eventuellt hamna på ditt andrahandsval. Sätt dig in i alla de skolor du söker till, inte bara favoriten.

Största hästgymnasierna 2026

Här är en översikt av de mest namnkunniga och största hästgymnasierna i landet. Det finns fler mindre skolor med hästprofil, och lokala varianter kan tillkomma över tid — det här är en orientering, inte en komplett förteckning.

Ridskolan Strömsholm

Strömsholm i Västmanland är SvRF:s nationella anläggning och en av landets absoluta tyngdpunkter i ridutbildningen. Den så kallade Ridsportakademin är den treåriga gymnasieutbildningen med hästinriktning som drivs vid Strömsholm i samarbete med Hallstahammars kommun. Profilen är sport (dressyr, hoppning, fälttävlan) med stark koppling till Strömsholms egna yrkeshögskolutbildningar. Många av landets elitryttare har någon del av utbildningsvägen på Strömsholm.

Flyinge

Flyinge i Skåne har hästkultur som går tillbaka till stuteriet på 1600-talet. Naturbruksgymnasiet på Flyinge har hästinriktning med stark profil på sporthästar och avel. Anläggningens tillgång till egna avelshingstar, unghästar och en internationell tävlingsmiljö gör det unikt. Elever bor på elevhem eller nära anläggningen.

Osby Hästgymnasium

Osby i Skåne har hästgymnasium med bred profil — dressyr, hoppning, körning och working equitation. Skolan har egna stall, ridhus och rid­träningsmiljö. Riksintag med elever från stora delar av landet.

Ingelstadgymnasiet

Ingelstad utanför Växjö har naturbruksprogram med hästinriktning och en tradition som går tillbaka till 1960-talet. Bred profil med både sport och skötsel, egna stall och rid­miljö.

Wången

Wången i Jämtland är rikanläggningen för trav- och nordisk hästsport. Naturbruksgymnasiet där har fokus på trav och kör — inte sport i klassisk mening — och drar elever från hela landet som siktar mot travsport, körning eller det bredare arbetet med kall- och varmblodiga hästar utanför den engelska ridsportens värld. Wången har också hovslagarutbildning och yrkeshögskolans kurser, se vår guide om att bli hovslagare.

Munkagård

Munkagård i Halland har naturbruksgymnasium med hästinriktning och bred profil. Skolan har elevhem, egna stall och en aktiv rid­kultur som drar elever både lokalt och från norra Sverige.

Bollerup

Bollerup i Skåne är ett större naturbruksgymnasium med flera inriktningar, där hästprogrammet är en av flera profiler. Rid­verksamheten är etablerad och har både sport- och skötselinriktning.

Fler skolor värda att kolla

Utöver de större finns flera skolor med hästinriktning på naturbruksprogrammet — Dille gård (Jämtland), Kalix naturbruksgymnasium (Norrbotten), Nuntorp (Dalsland), Ösby (Södermanland), Uddetorp (Skaraborg), Sötåsen (Skaraborg) och flera till. Kolla den senaste utbildningskatalogen och besök gärna skolan på öppet hus innan du söker.

Ämnena — vad du faktiskt läser

Ett tre år på hästinriktat naturbruksgymnasium innehåller ungefär följande fördelning:

Kärnämnen (cirka en tredjedel av tiden):

  • Svenska 1, 2 och 3
  • Engelska 5 och 6
  • Matematik 1a
  • Samhällskunskap 1a1
  • Historia 1a1
  • Religionskunskap 1
  • Idrott och hälsa 1

Programgemensamma karaktärsämnen:

  • Biologi 1
  • Entreprenörskap
  • Naturbruk

Hästspecifika karaktärsämnen (kärnan i utbildningen):

  • Hästkunskap 1, 2 och 3 — anatomi, hantering, foder, hälsa, avel, etologi.
  • Sadel och beslag — utrustningens vård och användning.
  • Ridning eller körning — beroende på inriktning.
  • Djursjukvård grundkurs — vad du får och inte får göra som skötare.
  • Marklära, foderlära, betesplanering.
  • Hovvård grundkurs.
  • Unghästhantering.
  • Trav- och tävlingskörning (på skolor med den profilen).

Fördjupningskurser som varierar per skola: dressyrfördjupning, hoppfördjupning, tävlingskoachning, ridlärargrund, körning, hovbeslags grundkurs, fjällrid, western, islandshäst med mera. Här kan du profilera din utbildning mot det du vill göra efter gymnasiet.

För att få grundläggande högskolebehörighet behöver du läsa svenska 3 och engelska 6 (som ingår i standardpaketet på de flesta hästgymnasier). Vill du ha särskild behörighet för veterinär- eller agronomutbildning krävs matematik 2a och kemi 1 (och för veterinär också fysik 1 och biologi 2) — det är individuella tillval som du kan lägga in i schemat om du siktar dit.

APL — arbetsplatsförlagt lärande

Naturbruksprogrammet har krav på minst 15 veckor APL (arbetsplatsförlagt lärande) fördelat över de tre åren. På de flesta hästgymnasier är APL:en betydligt mer omfattande än så — 20–30 veckor är vanligt — och den är den kanske viktigaste delen av utbildningen.

Under APL är du placerad hos en verksamhet — ett tävlingsstall, en ridskola, en uppfödning, en avelsverksamhet, i vissa fall hos hovslagare eller veterinärklinik — och arbetar där som del av personalen med skolan som handledare på avstånd. Det ger dig:

  • Praktisk kompetens på ett sätt som klassrummet aldrig kan.
  • Nätverk — kontakter i branschen som blir avgörande för första jobbet efter examen.
  • Referenser — arbetsgivare som kan gå i god för dig när du söker jobb.
  • Realitetscheck — förstår du hur en yrkesverksam vardag ser ut, eller är hobbyn din version av yrket något annat?

Kvaliteten på APL:en varierar. Bra praktikplatser tar in eleven som en junior kollega, ger tydliga uppgifter, feedback och samtal om utveckling. Sämre praktikplatser använder eleven som gratis arbetskraft utan lärande. Skolan har ansvar för att välja och följa upp APL-platserna, men det är också ditt eget ansvar att lyfta problem om praktiken inte ger vad den ska.

Lärarkvalitet — vad du bör kolla

Här är en sanning som ingen skolkatalog skriver ut: lärarkvaliteten inom det praktiska hästämnet varierar mellan skolor. Vissa skolor har diplomerade ridlärare, verksamma hovslagare och veterinärer som besökslärare — hög kompetens, engagerad undervisning. Andra skolor har lärare vars ridkompetens är från tidigt 2000-tal och som inte fortbildat sig sedan dess.

När du besöker skolan på öppet hus, fråga:

  • Vilka är ridlärarna och vilka licenser har de? Diplomerade ridlärare är standardnivån man ska förvänta sig; ridlärare (SvRF grundnivå) är minimum.
  • Hur många hästar har skolan, och hur är de fördelade per elev? Ligger det på 1–2 hästar per elev är det generöst. Ligger det på 5–8 elever per häst är rid­tillfällena begränsade.
  • Hur mycket ridtid får en elev per vecka? Realistiskt är 3–6 rid­pass per vecka på en välfungerande skola.
  • Får eleven vara med på hästhantering, foder, skötsel eller bara på schemalagd ridning? Ju mer helhetsansvar, desto bättre.
  • Vilka gästlärare och kliniker kommer regelbundet? Skolor med tät klinikverksamhet har en levande koppling till branschen.

Kostnader — det som inte står i katalogen

Utbildningen som sådan är kostnadsfri för familjen. Kringkostnaderna är däremot betydande.

  • Boende på elevhem — 3 000–7 000 kr/månad beroende på skola och komfort. Inackorderingstillägg från CSN kan täcka delar.
  • Egen häst — inte alltid krav, men på flera skolor uppmuntras det starkt. Månadskostnad för egen häst i uppstallning på skolan: 3 500–7 500 kr, plus foder, hovslagare, vet, försäkring. Se vår hästekonomi-räknare för hela bilden.
  • Skolans egna hästar — några skolor har hyrsystem där eleven betalar en avgift för att ha “sin” skolhäst under läsåret. Månadskostnad 1 500–4 000 kr.
  • Utrustning — hjälm, säkerhetsväst, ridkläder, ridstövlar. Räkna med en engångsinvestering på 8 000–20 000 kr första året, plus löpande utbyten.
  • Tävlingar — vill eleven tävla under gymnasietiden tillkommer startavgifter, transportkostnader, tävlingslicens hos SvRF, kanske egen tävlingsutrustning. Enkelt räknat 15 000–40 000 kr per säsong beroende på ambition.
  • APL på annan ort — praktik hos externt stall kan innebära resekostnader, boende, mat.
  • Sport- och sommarläger som skolan arrangerar — ofta självfinansierade.

Realistisk totalkostnad för en familj med hästintresserat gymnasieelev är 50 000–150 000 kr per läsår beroende på ambition och egen häst eller inte. Det är väsentligt mer än ett vanligt gymnasium, och det ska tas med i familjens planering innan valet.

Vad eleverna gör efter examen

En sanning som är viktig att säga rakt ut: alla som går hästgymnasiet blir inte hästproffs. Utbildningen är en start, inte en garanti. Baserat på branschens erfarenhet och skolornas egen uppföljning fördelar sig eleverna typiskt så här efter examen:

  • 30–40 procent arbetar direkt med häst — som hästskötare, junior tävlingsryttare i stall, praktikant hos hovslagare, junior i uppfödning eller på ridklubb. En del av dessa stannar i branschen i decennier; andra byter yrke efter några år.
  • 20–30 procent går vidare till hästrelaterad yrkeshögskola — hippolog vid SLU, yrkeshögskolans hästmanagerprogram, hovslagarutbildning på Wången eller Färgelanda, ridlärarutbildning vid Strömsholm eller distriktsutbildning inom SvRF.
  • 10–15 procent går till universitet — veterinärprogrammet vid SLU (för de mycket ambitiösa), agronomutbildning, biologi, djursjukvård, andra spår.
  • 20–30 procent går till annat arbete eller annan utbildning — de har vandrat vidare, ibland för att arbetsmarknaden var för trång, ibland för att intresset för yrket förändrats under gymnasietiden.

Detta är inte ett misslyckande. Att som 15-åring bestämma sig för ett yrkesliv och sedan hitta att man har andra intressen är helt normalt. Den generella biologi-, natur- och yrkeskunskapen som hästgymnasiet ger är användbar även i andra sammanhang.

Realistiska förväntningar för föräldrar

Här är det svåra samtalet som varje förälder bör ha med sig själv och sitt barn innan valet.

  • Arbetsmarknaden för yrkesroller i hästbranschen är begränsad. Efterfrågan finns, men löneläget är lågt (se hästskötaryrket) och arbetsförhållandena är krävande. Att älska hästar är inte samma sak som att vilja arbeta med dem 60 timmar i veckan för 22 000 kr i månaden.
  • Fysiskt slitage kommer tidigt. Ryggar, knän och axlar tar stryk redan under gymnasietiden hos elever som är mycket i stallet. Prata om kroppens signaler och om hur man tar hand om sig själv över tid.
  • Sociala kostnader. Riksintagselever missar helgvänner hemma, kompisar från grundskolan går vidare på egna vägar, och rid­miljön på skolan kan bli allt. Det är på gott och ont — en stark gemenskap men samtidigt en snäv livsmiljö.
  • Ekonomiska realiteter. Familjen behöver kunna bära merkostnaden. Är det en tuff insats, säg det tydligt så att eleven förstår vad hen får skjutsas till.
  • Alternativa vägar finns. Ett vanligt gymnasium med hästintresset på fritiden och naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig linje ger också väg vidare till hästbranschen — och lämnar fler dörrar öppna om intresset förändras. Många av landets veterinärer, agronomer och hippologer har inte gått hästgymnasium; de har kommit in via annan väg.

Om samtalen leder fram till att hästgymnasiet är rätt val — då är det ett fantastiskt val, som ger ett djup av kunskap och gemenskap som få andra utbildningar. Om samtalen leder fram till att det är fel, är också det ett bra beslut. Det viktiga är att det tas medvetet, inte som självklarhet.

Att välja rätt skola för dig

Här är faktorer som bör väga tungt i valet mellan hästgymnasierna:

  1. Profilen. Vill du sport, avel, körning, trav, western, islandshäst? Skolorna har olika tyngdpunkter.
  2. Ridtid och antal hästar per elev. Ju mer du får rida, desto mer bygger du kompetens.
  3. Lärarnas kompetens. Fråga rakt ut om licenser och yrkeserfarenhet.
  4. APL-nätverket. Vilka verksamheter skolan samarbetar med — det blir dina möjliga arbetsgivare efter examen.
  5. Elevhem och boendekostnad. Vad familjen faktiskt har råd med.
  6. Avstånd hem. Kan du åka hem varje helg om du vill?
  7. Egen häst eller skolans. Vilken lösning fungerar för er.
  8. Öppet hus-intryck. Åk dit. Prata med nuvarande elever. Fråga vad de skulle göra annorlunda om de fick välja igen.

Vanliga frågor

Behöver jag ha egen häst för att söka? Nej, ingen av skolorna kräver egen häst för antagning. Men på vissa skolor får du fler ridtillfällen om du har egen häst, och det kan påverka utvecklingen. Kolla skolans egna villkor.

Hur hård är antagningen? Varierar per skola. De mest populära (Strömsholm, Flyinge, Osby) har meritvärden uppåt 260–290 för antagning senaste år; andra ligger lägre. Betygsdatabaser från skolverket ger senaste årets historik.

Kan jag byta gymnasium efter första året om det inte funkar? Ja, gymnasieskolan tillåter byten. Praktiskt kan det innebära att du måste ta om vissa kurser eller läsa in kompletterande delar. Diskutera med skolans studievägledare tidigt om du överväger det.

Är riksintaget dyrare för familjen? Skolplatsen är kostnadsfri. Boende, mat, hemresor tillkommer. Inackorderingstillägg från CSN kan täcka en del. Räkna på totalkostnaden för din specifika situation.

Blir jag ridlärare efter gymnasiet? Nej, inte direkt. Ridlärarlicens från SvRF kräver egen utbildningsväg utöver gymnasiet — se vår guide om att bli ridlärare. Men gymnasiet bygger den grundkompetens som gör vidare utbildning realistisk.

Kan jag bli hovslagare direkt efter gymnasiet? Nej. Hovslagare kräver egen yrkesutbildning på Wången eller Färgelanda med efterföljande godkännande från Jordbruksverket. Naturbruksgymnasiet med hovinriktning ger en grund men inte den fullständiga behörigheten. Se vår hovslagare-guide för hela vägen.

Naturbruksgymnasium med hästinriktning är den kanske mest direkta vägen in i hästlivet som yrke — men det är också en investering i tid, engagemang och pengar som familjen behöver ta med i planeringen. För rätt elev är det tre år som präglar resten av yrkeslivet, med kompetens, kontakter och kärlek till hästen som ingen annan utbildning kan konkurrera med. För fel elev är det tre år av frånvaro från hemmet, dyrt boende och en yrkesväg som visar sig inte vara ens egen.

Ta valet medvetet. Besök flera skolor innan ni bestämmer er. Prata med nuvarande elever, med föräldrar till elever, med lärare och gärna med tidigare elever som gått vidare i branschen — eller som lämnat den. Ju rikare underlag, desto tryggare beslut.

Har vi missat något du velat läsa om? Är du själv elev, lärare eller förälder med perspektiv som borde stå med här? Hör av dig till redaktionen — vi uppdaterar guiden när nya frågor kommer in.