TREC — kort för Techniques de Randonnée Équestre de Compétition, franska för “tekniker för tävlings-turridning” — är en av de mest udda och mest genuint charmiga ridsportsgrenarna i Sverige. Det är en tredelad tävling där ryttaren och hästen ska visa att de tillsammans klarar allt det som en riktig lång ridtur i skog och mark faktiskt kräver: att hitta rätt, att hålla ett förutsägbart tempo och att hantera hinder man stöter på under vägen.

För den som gillar orientering, långa turer och att ha en användbar häst — snarare än en specialistgren — är TREC ofta den perfekta grenen. Här är genomgången av vad TREC är, hur de tre delarna hänger ihop, hur du hittar in i den svenska miljön och vad som krävs för att debutera.

Vad TREC egentligen är

TREC är en tredelad tävling där ryttare och häst ska bevisa allsidighet i naturmiljö. Tävlingen bygger på idén att en bra fritidsryttare ska kunna:

  • Läsa en karta och orientera sig i okänt terräng.
  • Hålla ett bestämt tempo i skritt och galopp under kontrollerade former.
  • Hantera de vanligaste hinder som dyker upp på en riktig ridtur — broar, dikeshopp, bommar, låsta grindar, brantar och obalanserade underlag.

Ingen enskild del är extrem. Det som gör grenen krävande är att alla tre delarna måste sitta samtidigt, och att den samlade bedömningen straffar den som är utmärkt i en del men svag i en annan.

Grenen skiljer sig från distansritten genom att TREC inte är en uthållighetstävling — sträckorna är kortare, tempot lägre, och veterinär-checken är inte lika central. Den skiljer sig från fälttävlan genom att den inte handlar om atletisk höjd, utan om praktisk allsidighet.

Historia — franska ursprunget

TREC utvecklades i Frankrike under 1970-talet som ett sätt att formalisera de färdigheter som turridguider och ridvänner ansågs behöva. Grunden lades av ANTE (Association Nationale pour le Tourisme Équestre), som ville skapa en tävlingsform som var relevant för vardagsryttaren snarare än för specialisten.

Under 1980- och 1990-talen spred sig grenen till andra europeiska länder — Storbritannien, Belgien, Italien, Tyskland och så småningom Norden. FITE (Fédération Internationale de Tourisme Équestre) tog över det internationella regelverket, och EM och VM i TREC hålls idag med jämna mellanrum.

Till Sverige kom TREC på riktigt under tidiga 2000-talet, och Svenska TREC-föreningen (STREC) bildades för att administrera grenen nationellt. STREC är i sin tur ansluten till både internationella FITE och till den nordiska TREC-samverkan där svenska, norska och finska ekipage möts på regelbunden basis.

Grenen har aldrig varit stor i Sverige — antalet aktiva utövare räknas i låga tresiffriga tal — men den har en trogen krets, en tydlig växande trend under senare år, och en gemenskap där debutanter tas väl om hand.

De tre delarna

TREC består av tre discipliner som rids under en och samma tävling. Poängen från alla tre summeras och avgör placeringen.

1. POR — Parcours d’Orientation et de Régularité (orientering)

Den mest omfattande delen. Ryttaren får en karta med en markerad rutt och ska följa den i naturmiljö med korrekt tempo och korrekt riktning. Tempot är i regel angivet i km/h och varierar mellan sektioner — vissa sträckor rids i skritt, andra i trav och andra i galopp. Både för hög och för låg fart straffas.

Rutten kontrolleras via kontrollpunkter som ryttaren måste passera. Vid varje kontrollpunkt registreras tid och passering; avdrag räknas för avvikelser mot planerat tempo eller missade kontrollpunkter.

Sträckan varierar mellan klass — från 12 km i introklass upp till 45 km i internationell elit. Kartan är oftast i skalan 1:25 000 eller 1:50 000, och ryttaren förväntas kunna läsa terräng, orientera med kompass och räkna tid.

Delen tar oftast 2–6 timmar att genomföra och är därmed dagens mest omfattande moment.

2. MA — Maîtrise des Allures (gångartskontroll)

Det korta men avgörande momentet. På en markerad korridor på 100 meter ska ryttaren rida:

  • Först galopp så långsamt som möjligt (utan att bryta till trav) — bedömningen mäter tid; längre tid ger fler poäng.
  • Sedan skritt så snabbt som möjligt (utan att bryta till trav) — omvänt logisk; kortare tid ger fler poäng.

Korridoren är cirka 1,2 meter bred, och hästen som lämnar den under momentet får omedelbara avdrag. Momentet testar hästens och ryttarens precisa kontroll över gångarterna — en färdighet som är helt avgörande i verkliga terrängmiljöer där tempot måste anpassas till underlag och boskaps rörelser.

MA är den del där många debutanter tappar oväntat många poäng, eftersom hästen ska kunna gå snabbt i skritt utan att ta ut ett travsteg — vilket är svårare än det låter för många hästar utan riktad träning.

3. PTV — Parcours en Terrain Varié (teknikbana)

En markerad bana med 12–16 hinder i terrängen. Hinderna är hämtade från vardagsridning:

  • Låg bom eller stock — hästen ska passera lugnt.
  • Bro — trädäck eller planka.
  • Dikeshopp — mindre än en cross-country-hopp, men ändå ett litet hopp.
  • Låg branta backe upp och ner — kontroll och balans.
  • Låst grind — öppnas och stängs från hästryggen.
  • Backning i markerad korridor — teknisk kroppskontroll.
  • Trädrad — hästen ska passera under en gren utan att kollidera.
  • Vadande — hästen ska passera vatten.
  • Fixera med tygel — ryttaren stiger av, binder eller håller hästen i sida.
  • Uppsittning från marken — utan mounting-block.

Varje hinder bedöms på en skala 0–10 med både utförande och tempo som faktorer. Ryttarens säkerhet och hästens välfärd är genomgående viktiga bedömningsgrunder — hårdhänt hantering ger tydliga avdrag.

Klasser och organisation i Sverige

Svenska TREC-föreningen administrerar grenens klassindelning:

  • Introklass — POR 12–15 km, förenklad MA, PTV med 8–10 hinder. Riktar sig till debutanter och rids ofta i skritt/trav genom hela POR.
  • Klubbklass — POR 15–20 km, komplett MA, PTV med 10–12 hinder.
  • Nationell Grad 1 — POR 20–30 km, full komplexitet.
  • Nationell Grad 2 — POR 30–40 km, mer krävande orientering.
  • Internationell Grad 3 & 4 — POR upp till 45 km, full internationell nivå.

Svenska mästerskap hålls årligen, oftast under sensommaren och tidiga hösten. Sverige deltar också i den nordiska TREC-serien tillsammans med Norge och Finland.

STREC är en förhållandevis liten förening, vilket gör att tävlingskalendern är kort — ofta 6–10 större tävlingar per år spridda över landet. Klubbträningar och lokala helgevenemang kompletterar den kalendern.

Utrustning

TREC-utrustning är genomgående enkel och praktisk — grenen är byggd för att ryttaren ska klara sig utan specialiserad utrustning. Det gör den lättillgänglig för fritidsryttaren.

  • Sadel — vilken bekväm ridsadel som helst. Många TREC-ryttare rider i endurance- eller allroundsadlar; dressyr- och hoppsadel fungerar också.
  • Bett och träns — fria val enligt allmänna ridsportsregler.
  • Sadelväska — obligatorisk. Ska innehålla utrustning för självständig navigering: karta, kompass, penna, säkerhetsutrustning för häst och ryttare, förband, mobiltelefon, dricksflaska.
  • Karta och kompass — ryttarens eget ansvar; ingen GPS är tillåten i tävlingssammanhang.
  • Hjälm — obligatorisk, godkänd för ridsport.
  • Säkerhetsväst — starkt rekommenderad, obligatorisk i vissa klasser.
  • Reflekterande material på ryttarens och hästens utrustning — obligatoriskt vid POR i skymning.

En viktig detalj: hovbeslag och hovhälsa kontrolleras vid inskrivningen. En häst med dålig sko-status eller ojämna hovar riskerar att inte godkännas för start.

Hästen — vad som fungerar

TREC är en allroundsgren. Det finns ingen “TREC-häst” på samma sätt som det finns en dressyrhäst eller en distansritt-häst. Praktisk erfarenhet visar dock att vissa hästtyper klarar grenen bättre än andra:

  • Robust benstruktur — POR:s långa distanser över naturmark ställer krav på hovar, senor och leder.
  • Balanserat temperament — hästen ska klara okänd terräng, andra hästar, publik vid start och mål utan att bli stressad.
  • Bra grundgångarter — särskilt tydligt skritt och trav; snabb galopp är sällan avgörande.
  • God allmän kondition — utan att vara högtränad.

Populära raser i svensk TREC är fjording, islandshäst, welsh cob, connemara, morgan, gotlandsruss och korsningar av dessa — de klassiska allroundhästarna. Men även arabhästar, quarter horses, korsningar och varmblod fungerar väl. Den avgörande faktorn är hästens och ryttarens gemensamma erfarenhet, inte stambok.

Var man börjar

TREC-vägen in i Sverige följer i regel några tydliga steg:

1. Anslut till en TREC-klubb eller ridklubb med TREC-verksamhet

STREC:s hemsida listar aktiva klubbar per region. Vissa vanliga ridklubbar arrangerar också TREC-clinics och lokala tävlingar utan att vara renodlade TREC-klubbar. Kartläs-workshops hålls regelbundet av föreningen och är ett bra första steg för den som är osäker på orienteringsdelen.

2. Grundträna orientering och gångartskontroll separat

Många debutanter har god ridkontroll men saknar orienteringsvana; andra kan orientera men har aldrig ridit en klockad galopp-korridor. STREC:s klubbträning fokuserar ofta specifikt på dessa två delar.

3. Starta i introklass

Introklass är designad för debutanter. Kortare POR, förenklad MA, färre hinder på PTV — och en dagslängd som är hanterlig även för den ovana.

4. Progressivt bygga

Från introklass går vägen till klubbklass, nationell Grad 1, och för de mest ambitiösa upp mot internationell nivå. Progressionen mäts i säsonger, inte i månader — POR på 40 km med komplex orientering är väsentligt tuffare än på 15 km.

Kostnad — grov orientering

Priserna är storleksordning för 2026 och varierar mellan region och arrangör.

  • STREC-medlemskap: cirka 350–500 kr per år.
  • Klubbträning/clinic: 300–700 kr per pass.
  • Kartläs-workshop (helg): 800–1 500 kr.
  • Anmälningsavgifter tävling: 400–1 200 kr per klass.
  • Transport och boende: ofta den största kostnaden — tävlingar är utspridda, och en TREC-dag är ofta lång.

Utrustningsmässigt är TREC en av de billigaste tävlingsgrenarna — ingen specialsadel, ingen specialutrustning, inga dyra tävlingsdräkter. Grenen är utpräglat funktionell.

Vem passar det?

TREC lockar en specifik ryttartyp:

  • Fritidsryttaren som gillar att vara ute mycket och som söker en form av tävling utan att ge upp den avslappnade karaktären.
  • Ryttare med orienteringserfarenhet — militär bakgrund, scouting, terränglöpning eller vanlig kart-och-kompass-vana ger en oväntad fördel.
  • Den som har en allsidig, robust häst snarare än en specialiserad tävlingshäst.
  • Ryttare som växlat mellan grenar och söker en gren där allsidigheten är själva idén.

TREC passar mindre bra för den som söker en snabb, adrenalinstinn tävlingsform, eller för den som vill fokusera exklusivt på en teknisk specialdisciplin.

Vanliga frågor

Behöver jag kunna orientering för att börja? Nej, men du behöver vara villig att lära dig. STREC arrangerar regelbundna kartläs-workshops och grundträning där orienteringsdelen introduceras från grunden. Många nybörjare i TREC har aldrig hållit i en karta professionellt före sin första klass.

Måste jag ha egen häst? På tävlingsnivå är egen häst i princip nödvändig — klubbhästar kan sällan lånas för långa dagar i skog och mark. Klubbträning och grundinlärning kan ske på ridskolehäst i vissa klubbar.

Hur lång tid tar en TREC-tävling? Beror på klass. En introklass rids i regel över en dag med POR på förmiddagen och MA + PTV på eftermiddagen. På högre nivåer sträcker sig tävlingen ofta över två dagar där POR är egen dag.

Är TREC farligare än vanlig ridning? Skadestatistiken är låg jämfört med hoppning och fälttävlan. Hinderna på PTV är dimensionerade så att fall är sällsynta, och POR sker i naturmiljö där ryttaren själv väljer tempo. Riskerna liknar mer de av en vanlig ridtur i terräng.

Kan jag börja som vuxen? Ja, tydligt ja. TREC har traditionellt rekryterat många vuxna nybörjare, ofta personer som ridit fritid länge men aldrig tävlat. Grenen är åldersvänlig och den fysiska belastningen är hanterlig så länge du och hästen har grundkonditionen på plats.

Var kan jag se TREC live i Sverige? Bästa vägen är att besöka SM eller en klubbträning. STREC:s hemsida listar aktuella tävlingar och evenemang. Sportens karaktär gör att den inte visas i TV, men på plats är särskilt PTV visuellt tydlig även för publik utan förkunskap.

Räknas TREC som svårare eller lättare än distansritt? Grenerna är svåra att jämföra rakt av. Distansritten kräver högre uthållighetskondition hos hästen och rider över betydligt längre sträckor; TREC kräver bredare skala av färdigheter — orientering, gångartskontroll och teknik — men på kortare sträckor. Många utövare arbetar med båda parallellt eftersom hästprofilen är likartad: robust, mentalt stabil, med god allmän kondition men utan extrem specialisering.

Vad händer om jag går vilse under POR? Det ingår i tävlingen. Ryttaren förväntas hitta tillbaka till rutten på egen hand; poängavdrag räknas för sena kontrollpunktspasseringar och missade sträckor. På allvarligare avvikelser — hästen skadad, ryttaren utmattad eller totalt vilse — finns nödnummer att ringa och tävlingsledningen kan sända ut sökpersonal. Regelverket är byggt för att ryttaren ska ta ansvar för sin egen navigering utan att äventyra säkerheten.

Kan jag använda GPS eller mobiltelefon för orientering? Nej, inte i tävlingssammanhang. Regelverket kräver karta och kompass; GPS eller elektronisk navigering diskvalificerar. Mobiltelefonen bärs med som nödutrustning men får inte användas för positionsbestämning under POR.

Ingår TREC i det svenska ridsportförbundet? STREC är en självständig förening som administrerar TREC nationellt och är ansluten till det internationella förbundet FITE. Grenen är inte del av Svenska Ridsportförbundets ordinarie strukturer, vilket är en av orsakerna till att den är mindre synlig i huvudströmmen av svensk ridsport.

Har vi missat något som borde stå med här? Har du en fråga om TREC, STREC eller vägen in i grenen som inte besvarats? Hör av dig till redaktionen — vi uppdaterar guiden när regelverket ändras eller när nya frågor kommer in.