Ett föl föds utan eget immunförsvar värt namnet. Det första skyddet kommer med råmjölken, och det tar slut långt innan hästen är stor nog att sätta en sadel på. Däremellan ligger ett fönster på ungefär ett år där du bygger det skydd hästen sedan ska leva på i årtionden — eller låter bli, och står med en tvååring som är lika oskyddad mot stelkramp som en nyfödd.

Grundvaccinering av unghäst är inte komplicerat, men det är lätt att göra fel på ett sätt som inte syns förrän det är för sent: en dos som ges för tidigt medan moderns antikroppar fortfarande blockerar, en tredje dos som glöms bort så att serien måste göras om, eller ett hästpass där ingen veterinär fört in det som gjordes. Den här artikeln går igenom vilka vaccin som är självklara, vilka som är en bedömningsfråga, hur schemat ser ut från sex månader till årlig boost, och vad det kostar. Hela vuxenschemat finns i vår översikt över vaccinationsprogram för häst.

En sak först, eftersom den avgör allt annat: i Sverige är vaccinering en veterinäråtgärd. Vaccin är receptbelagda läkemedel som bara veterinär får ge till häst, och bara veterinären journalför i passet. Sprutar du själv bryter du mot djurskyddslagstiftningen och Jordbruksverkets läkemedelsföreskrifter — och hästen är fortfarande juridiskt ovaccinerad.

Viktigt: Denna artikel ersätter inte veterinärens bedömning. Vilka vaccin din unghäst behöver utöver influensa och stelkramp beror på stallmiljö, resor och avel — det är ett samtal att ha med veterinären, inte något att läsa sig till.

Varför vaccinera — och när grundskyddet byggs

Under de första 12–24 timmarna efter födseln tar fölet upp antikroppar från stoets kolostrum, råmjölken. Det är ett lån, inte ett eget försvar: fölets tarm släpper bara igenom antikropparna under det första dygnet, och därefter bryts de långsamt ner. Vid 3–4 månaders ålder har det passiva skyddet börjat avta rejält, och vid 5–6 månader är det i praktiken borta.

Det är också därför man inte vaccinerar tidigare. Så länge moderns antikroppar cirkulerar neutraliserar de vaccinet innan fölets eget immunförsvar hinner reagera — en dos vid två månader är i bästa fall bortkastad. Startpunkten för de flesta vaccin ligger därför runt sex månader, med viss variation beroende på preparat och stoets vaccinationsstatus.

Aktiv immunitet — hästens eget, långvariga skydd — byggs i steg. Första dosen presenterar antigenet, andra dosen 4–8 veckor senare ger det egentliga svaret, och en tredje dos efter ungefär sex månader förankrar minnet. Räkna med att grundvaccineringen tar 6–12 månader och kräver 2–3 doser per sjukdomsagent. Först efter sista dosen är den fullbordad.

Kontrasten är enkel. Utan grundvaccinering står hästen oskyddad. Med fullbordad grundvaccinering och årlig boost är den skyddad livet ut. Ett års arbete mot tjugo års skydd.

Hästinfluensa — vanligaste vaccinationen

Hästinfluensavirus (EIV) sprids via luft, droppar och kontakt, har en inkubationstid på ett par dygn och ger hög feber, torrhosta, näsflod och nedsatt aptit. En ovaccinerad unghäst blir ofta rejält sjuk och behöver veckor av konvalescens. En vaccinerad häst kan fortfarande smittas, men får ett mildare förlopp och sprider mindre virus i stallet. Sjukdomsbilden i detalj finns i hästinfluensa och EHV.

Schemat för unghäst:

  • Dos 1 vid cirka 6 månader (SVA: tidigare bara om stoet var ovaccinerat eller fölet inte fått råmjölk, och då tidigast vid tre månader).
  • Dos 2 inom en till två månader efter den första — tävlingsreglerna kräver 21–60 dagar.
  • Dos 3 tre till sex månader efter dos 2 — tävlingsreglerna kräver 120–180 dagar. Det är först nu grundvaccineringen är komplett.
  • Därefter revaccination inom 365 dagar, och enligt både SVA och Svenska Ridsportförbundet helst varje halvår tills hästen fyllt fyra år, dock aldrig tätare än tre månader.

Tävlingsreglerna är strängare än biologin. FEI kräver att senaste influensavaccination är given inom 6 månader före internationell tävling, och Svenska Ridsportförbundets tävlingsreglemente anger exakta dagsintervall mellan doserna. Missar du fönstret för dos 2 eller 3 måste hela grundserien göras om, och hästen får starta tidigast den åttonde dagen efter en vaccination. Många ridklubbar och större anläggningar kräver dessutom giltig influensavaccination för att en häst över huvud taget ska få vistas på området, oavsett om den tävlar.

Stelkramp (tetanus) — livsviktig

Om du bara skulle vaccinera mot en enda sak är det den här. Tetanus orsakas av bakterien Clostridium tetani, som finns i jord och gödsel överallt och tar sig in genom sår — ofta små, ofta sådana du inte ens sett. Ett tramp på en spik, en rispa i hagen, ett sår från kastreringen. Hästen är ett av de mest känsliga djur som finns för toxinet, och en häst med utvecklad stelkramp har mycket dålig prognos. Behandling är lång, dyr och långt ifrån säker.

Vaccinet är däremot billigt, effektivt och nästan alltid kombinerat med influensa i samma spruta.

  • Dos 1 vid cirka 6 månader (tillsammans med influensa).
  • Dos 2 några veckor senare enligt vaccinets anvisning.
  • Revaccination enligt preparatets intervall — i kombinationsvaccin blir det i praktiken årligen, för rena stelkrampsvaccin ofta vartannat år.

Två saker att komma ihåg. Får hästen ett sår innan grundvaccineringen är klar, eller om vaccinationsskyddet av annat skäl är bristfälligt, rekommenderar SVA vaccination så fort som möjligt och eventuellt tetanusserum som passivt skydd i två till tre veckor; det avgör veterinären, men ring. Och ingen häst kan hoppa över det här: inte fritidshästen som aldrig lämnar hagen, inte ponnyn som “bara går i sällskap”. Jorden är densamma överallt.

Kvarka — kontroversiell vaccinering

Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi och ger hög feber, kraftig näsflod och bölder i lymfknutorna kring huvud och hals. De flesta hästar tillfrisknar, men förloppet är plågsamt, utbrott stänger stall i veckor, och komplikationer som kastad kvarka — bölder i inre organ — kan vara dödliga. Unghästar drabbas hårdare än vuxna.

Vaccin finns. Ett intramuskulärt kvarkavaccin är godkänt inom EU, och enligt SVA har vaccination varit möjlig i Sverige sedan 2022. Skyddet är dock partiellt: vaccinet minskar risken för klinisk sjukdom och lindrar förloppet, men det förhindrar inte smitta lika säkert som influensa- och tetanusvaccinen gör sitt jobb. Lokala reaktioner och feber efter injektion förekommer.

Det gör kvarka till en bedömningsfråga snarare än en självklarhet. Argumenten för väger tyngst i stall med hög omsättning av hästar — ridskolor, tävlingsstall, inackorderingsstall med många flyttar — och för unghästar som ska på uppfödningsbete med okända hästar. I ett stängt stall utan besökande hästar är nyttan mindre. Tala igenom det med veterinären: hur många nya hästar möter din under ett år, och vad kostar ett utbrott i just ditt stall?

EHV (herpes) — särskilt för avelsstall

Ekvint herpesvirus finns i två varianter av praktisk betydelse. EHV-4 ger luftvägsinfektion, mest hos unga hästar. EHV-1 kan ge samma sak, men också kastning hos dräktiga ston och en neurologisk form med vinglighet och förlamning som kan vara dödlig. Viruset ligger latent i många hästar och blossar upp vid stress — transport, tävling, stallbyte.

Vaccin finns både som separat EHV-vaccin och i kombinationspreparat med influensa. Grundschemat är två doser med 4–6 veckors mellanrum, därefter boost var sjätte månad eller årligen beroende på preparat och risk. För dräktiga ston gäller ett särskilt schema med doser under specifika dräktighetsmånader för att skydda mot kastning — veterinären lägger upp det utifrån betäckningsdatum.

Var EHV-vaccinet hör hemma i unghästens schema beror på var hästen står. I ett avelsstall, med dräktiga ston och föl under samma tak, är det i praktiken obligatoriskt: ett utbrott kan kosta en hel årgång. För en unghäst i ett litet fritidsstall som aldrig reser är nyttan betydligt mindre, och vaccinet skyddar inte säkert mot den neurologiska formen. EHV är inte tävlingskrav i Sverige, men allt fler anläggningar rekommenderar det.

Rabies och andra sällsynta

Rabies vaccineras inte rutinmässigt i Sverige — risken bedöms som mycket låg. Mot fästingburna sjukdomar som borrelia och anaplasma finns inget godkänt vaccin för häst; där är fästingkontroll och tidig behandling det som gäller.

Ska hästen resa utanför Norden ändras bilden. Vissa länder kräver rabiesvaccination för införsel, och destinationer i till exempel Afrika, Mellanöstern eller Sydasien kan ha egna krav på vaccin och provtagning. Kontakta veterinär och Jordbruksverket i god tid — ofta måste vaccinationen vara given veckor eller månader före avresa för att räknas.

Schema-sammanfattning för unghäst

Så ser ett komplett grundschema ut, räknat från fölets ålder:

Ålder Influensa + tetanus Kvarka (om aktuellt) EHV (om aktuellt)
ca 6 mån Dos 1 (kombinerad spruta) Dos 1 Dos 1
7–8 mån Dos 2, 21–60 dagar efter dos 1 Dos 2 Dos 2, 4–6 veckor efter dos 1
11–14 mån Dos 3, 120–180 dagar efter dos 2 — Boost
därefter till 4 år Revaccination varje halvår Enligt preparat Halvårlig eller årlig boost
från 4 år Årlig revaccination (inom 365 dagar) Enligt preparat Halvårlig eller årlig boost

Tre praktiska poänger. Lägg influensa och tetanus i samma spruta så slipper du dubbla besök. Boka nästa dos redan när veterinären är på plats — det är dos 2 och 3 som oftast glöms. Och håll en egen vaccinationsjournal utöver passet: datum, preparat, veterinär. Vid tävling är det passet som räknas, men din egen logg är det som får dig att boka i tid.

Praktik — hur vaccineringen görs

Vaccinering sker vid veterinärbesök i stallet eller på klinik. För en unghäst är stallbesöket ofta att föredra — mindre stress, ingen transport, och veterinären kan samtidigt titta på tänder och allmäntillstånd.

Sedering behövs sällan. En unghäst som är van att hanteras och står lugnt med grimma klarar en intramuskulär injektion på några sekunder. Det som avgör är förarbetet: har fölet lärt sig stå stilla och tåla beröring över hela kroppen är vaccineringen ett icke-moment. Har det inte det är veterinärbesöket ett dåligt tillfälle att börja lära. Träna hantering veckorna innan, och låt någon hästen känner hålla den.

Kostnaden ligger typiskt på 400–1 200 kronor per vaccinationstillfälle inklusive besöksavgift. Spannet beror på region, hur många vaccin som ges och om besöket delas med andra hästar i stallet — går flera ägare ihop sjunker kostnaden per häst påtagligt.

Journalföringen är veterinärens ansvar och sker i hästpasset: preparat, batchnummer, datum, signatur och stämpel. Det är den sidan tävlingsarrangörer och anläggningar kontrollerar, och därför är en självgiven injektion inte bara olaglig utan också värdelös — ingen veterinär skriver in något den inte själv gjort. Har unghästen inte fått pass ännu, ordna det före första vaccinationen; hur det går till beskrivs i hästpass, UELN och chip.

Reaktioner efter vaccination är vanliga och oftast ofarliga: lätt feber, en öm svullnad vid injektionsstället, en dag av hängighet. Det går över inom 1–3 dagar och visar att immunförsvaret gör vad det ska. Ge hästen ledigt den dagen. Kraftig svullnad, hög feber som håller i sig, andningsbesvär, nässelutslag eller kollaps är däremot tecken på en allvarlig reaktion — ring veterinären omedelbart.

Vaccinera inte en häst som är sjuk, har feber eller är mitt i en stressig period som avvänjning eller flytt. Immunsvaret blir sämre, och du kan inte skilja vaccinreaktion från sjukdom. Samma sak gäller näringsstatus: en unghäst i god kondition svarar bättre, vilket är ett av många skäl att ha foderprogrammet för unghäst på plats parallellt.

Vanliga frågor

Måste jag vaccinera min unghäst? Juridiskt finns ingen allmän vaccinationsplikt för häst i Sverige. Praktiskt är det något annat: ska hästen tävla eller stå på en klubbanläggning kräver arrangören eller klubben nästan alltid giltig influensavaccination, ofta också stelkramp. Och oavsett regler är en ovaccinerad häst en risk för sig själv och för alla hästar den delar luft och hage med. Absolut minimum är influensa och tetanus.

Kan jag vaccinera själv? Nej. Vaccin till häst är receptbelagda läkemedel som bara veterinär får administrera, och journalföringen i passet ska göras av veterinären. Att spruta själv strider mot djurskyddslagstiftningen och Jordbruksverkets läkemedelsföreskrifter, och hästen räknas fortfarande som ovaccinerad — utan veterinärens signatur i passet finns vaccinationen inte.

Vad kostar hela unghästens grundvaccinering? Räkna med 3–4 vaccinationstillfällen under det första året, vilket landar på ungefär 1 500–4 500 kronor totalt beroende på region och hur besöken samordnas. Därefter kostar den årliga boosten omkring 500–1 200 kronor per år. Kvarka och EHV lägger på ytterligare doser och kostnad om de är aktuella.

Kan vaccinering göra hästen sjuk? Milda reaktioner — låg feber, lokal svullnad, en dags trötthet — är normala och går över inom 1–3 dagar. Allvarliga reaktioner är sällsynta, och anafylaktisk chock är mycket ovanlig. Vaccinera aldrig en häst som redan har feber eller är stressad. Är du orolig efter en vaccination: ring veterinären, gissa inte.

Källor